Jussi's inlägg

Fredag morgon och vi har just ätit morgonmål med Sara och Tom. Jag börjar själv komma över den värsta jetlaggen(Tack tabletter!!!) men Haje sover lite dåligt ännu. Resan hit gick lättare än vi trodde. Några timmar i Munchens centrum med besök i Lowenbrau bryggeriets huvud"kontor" där vi åt korv och drack gott öl hjälpte överleva resan till Singapore. En natt där,med besök på lokal krog,gjorde att resan till Sydney (8timmar) på onsdagen gick lätt. Vad roligt det sedan var att komma till hostellet och få träffa Sara och Tom!!!Jippii, sade Haje!!!
Igår gick vi och såg på Sydney Opera hus, åt lunch i The Rocks och tog sedan färjan till Manly Beach där vi fick vår första solbränna. Haje, Sara och Tom gjorde sedan en god middag åt oss på hostellet som blev perfekt tack vare att jag övervakade arbetet....
Idag är det Sydney Aquarium som vi börjar dagen med. Ha så bra allihopa som läser detta! Jussi

Marry me, Melbourne!

Nu är vi tillbaka i Sydney, och har varit det i ett och ett halv dygn. Vi tog bussen från Melbourne till Sydney på natten (bara 12 timmar) och anlände på morgonen. Dick och Jenny var vänliga nog att ge oss nycklarna till kämppän de har fått låna i Sydney, och där satt vi sen och ugglade och återhämtade oss hela gårdagen. Nu har vi checkat in på vårt hostell, och väntar på Saras föräldrar som landade för en timme sedan.

Melbourne är en fantastisk stad, med en härlig atmosfär och en skön rytm, dvs folk stressar inte på som tokar fast det är en storstad. Och Melbs känns inte så oöverkomligt stort heller, vilket jag tror beror på deras otroligt välfungerande kollektivtrafik. Stan är fylld av spårvagnar, och dit du inte kommer med dem kommer du enkelt med tåg.

Vi var alltså en vecka där, och hann med en hel del. Great ocean road skrev Sara redan om, resten av veckan spenderade vi i stan, med Dick och Jenny. Julafton blev superlyckad, över alla förväntningar! Jag fick en pannlampa i julklapp och Sara en stor burk jogurt (okej det där lät som en dålig present, men det finns en specialjogurt här som måste vara gjord på livets nektar!) På juldagen tog vi tåget ut till Williamstown, en nautisk stadsdel med marinor och stränder, och hade en bbq-picnic, precis son aussina firar jul. Tyvärr började det ösregna just som vi hade ätit upp vår mat, så vi hann inte utforska Williamstown desto mer utan for tillbaka. Men eftersom min pappa har pratat om Williamstown och hur fint det är i fler år nu, så tog jag tåget tillbaka nästa dag och gav det en ordentlig titt. Häftig stadsdel, gatorna och husen har inte förändrats på 200 år!

Det allra bästa i Melbs är ändå stadsdelen Fitzroy! Ett bohemområde täckt med cafeer, små restauranger, coola butiker, bokbutiker och graffiti.

Veckan i Melbs gick fort, och eftersom bilder säger mer än ord så slutar jag skriva nu oc laddar upp lite bilder.

Melbourne är en fantastisk stad.
















Williamstown 1820



Williamstown 2011







Sköna Fitzroy



Julbordet







-Tom

God jul!

Vi ska snart börja fixa vår imponerande julmiddag tillsammans med Dick och Jenny. Menyn består av sillrom, smetana, lök och peppar som följs upp av senaps- och löksill med potatis och kallrökt lax. Till varmrätt blir det kalkon med brunsås, och till efterrätt nån sorts chokladpudding (aussi pudding, dvs kaka. Inte pudding som i Finland eller resten av världen.) inte så illa pinkat för fyra backpackers! Dessutom inledde vi dagen med glögg och pepparkakor.

Här är 30 grader varmt och solsken, och idag har vi spenderat dagen på beachen men ändå hade vi hellre varit hemma ikväll.

God jul!

Tom & Sara

Melbourne, del 1

Tiden i storstäder går så otroligt snabbt. Vi har redan varit i Melbourne i tre dagar och det känns som att vi inte sett någonting av den här fina staden ännu. Idag var vi visserligen inte i själva Melbourne, but I'm getting ahead of myself...

Bussresan från Canberra gick smidigare än tidigare och resulterade inte denna gång i några krämpor, förutom lite trötthet. Trots bara några timmars sömn på bussen gav vi oss direkt ut på stan eftersom vi inte fick checka in på hostellet innan klockan 14. Centrum var naturligtvis fullproppat med juldekorationer och jag kan inte nog poängtera hur galet det ser ut. Bilden nedan visar köpcentret Myers julfönster och kön som folk stod i för att få se det. Jag kan bara berätta för er att Stockas fönster är vackrare!



Då Dick och Jenny senare under dagen anlände till Melbourne tog vi oss så småningom till Eureka Skydeck, en byggnad på 88 våningar från vilken man fick en huisig utsikt över stan. Hissen som gick upp till översta våningen gick med en hastighet på 9m/sek och öronen hann låsa sig mer än en gång på vägen upp. På bilden syns Yarra River som flyter genom staden.




Flinders street station på kvällen. Klockan på den gamla vackra tågstationen fungerar som träffpunkt för många Melbourne-bor (källa: Lonely Planet), lite "Stockas klocka" över det hela...

Den första kvällen gjorde vi även ett besök till det gigantiska Crown Casino. Crown är ett komplex bestående av hotell, casino, barer, restauranger, nattklubbar, biograf etc. Besöket blev dock ganska kort då vi försökte "gambla" med backpacker-budget, A$ 10 försvann i ett huj och vi gick vidare.




Igår gjorde vi en utflykt som jag lite skäms över, men som samtidigt var den bästa iden på länge: IKEA! Då julstämningen gått oss totalt förbi så tyckte vi nämligen att lite glögg och pepparkakor skulle vara ganska mysigt och blev urlyckliga då vi såg att det finns en IKEA i stan. Vi satsade naturligtvis samtidigt på att äta lite köttbullar, lingonsylt och potatismos till lunch och det var gottgottgott!
På kvällen besökte vi Queen Victoria Market där det var smockfullt med människor som njöt av alla hantverk, kläder samt all mat och dryck som där fanns att konsumera. Vi blev lite klaustrofobiska av folkmängden och åt i stället middag på en restaurang vid chinatown.

Så till dagens program, en av resans absoluta höjdpunkter hittills: GREAT OCEAN ROAD! En väg som går längs med kusten från Melbourne västerut. Vi hyrde en bil och gav oss iväg tidigt på morgonen för att hinna med hela sträckan (ca 600km). Vädret som på morgonen var mulet klarnade snabbt till och vi fick njuta av de otroliga vyerna i strålande solsken.



Resan nådde sitt klimax vid de "tolv apostlarna" som syns på bilderna nedan. Apostlarna är pelare som skapats då klipporna nötts av vågorna. Apostlarna är dock inte tolv mera och en av dem har tydligen rasat ihop nyligen så de blir bara färre. Vackert var det i varje fall som tusan och man hade nog kunnat sitta där och stirra på utsikten i timmar om inte tidtabellen varit så tight.






Innan vi startade hemåt igen stannade vi i huvud"staden" på Great Ocean Road, Warrnambool, för att äta middag. Det var en mysig liten by där det tydligen också finns ett universitet. Nedan en bild från den äldsta delen av byn, Flagstaff Hill Maritime Village.



Det var en galet fin dag som trots de långa avstånden var värd varje kilometer (framför allt då Dick och Tom skötte körandet). Igen kunde man konstatera att det här landet på sina ställen är otroligt vackert och att det finns nya fina områden att utforska i varje avlägsna hörn.

- Sara

"On the road again"

Vi lämnade just Canberra och sitter nu i buss på väg till Melbourne, väldigt förväntansfulla. Jag har aldrig varit där, men är ändå övertygad om att det är stad jag kommer att älska (och en stad som kommer att älska mig tillbaka.) klockan är 00.12 och bussen tar åtta timmar, så vi är framme på morgonen. Hoppas att den här bussresan blir en trevligare upplevelse än den förra. I och för sig är det en lågoddsare, ligger jag till sängs i bara fyra dagar med feber och diarre då vi kommer fram räknas det som framsteg gentemot den förra resan. Jag sätter mina pengar på att den här blir trevligare.

Ta i trä!

- Tom

Hufvudstaden Canberra

Nu har vi varit här två dagar, dags för domen.

Som sagt så har ingen av oss hört något gott om Canberra, vare sig från aussin, Canberrianer, andra backpackers (andra backpackers är nio gånger av tio från Tyskland) eller guideböcker. För att förstå sig på Canberra, som otvivelaktigt är en intressant stad, ska jag ge er lite kort bakgrundsinfo: (källa: Lonely Planet, s.116)

1901 förenades Australiens olika kolonier under en federation och ett styre. Det tvistades om ifall Sydney eller Melbourne skulle bli huvudstad och eftersom de inte kunde komma överrens gjorde man det enda rätta: byggde en ny stad mellan Melbourne och Sydney. Enter: Canberra. En arkitekturtävling ordnades för att bestämma vem som skulle få planera staden. Märk väl, STADEN. Inte ett hus eller en park eller ett område eller ett parkeringshus. Nej nej, hela staden. En amerikan vann och 1913 började man bygga sin nya huvudstad. 1927 flyttade parlamentet från Melbourne till Canberra. Då bodde det knappt några människor i staden ännu.
Tiden gick och på 1960 talet började staden befolkas, då 100.000 inv, idag 400.000.

Ingen byggnad här är alltså äldre än 98 år. För att ge en jämförelse: min faffa är 92.

Nu kan ni börja fundera, vad är det som kan, och nästan måste, gå fel om en man planerar en hel stad mer eller mindre själv? Jo, denne man lägger naturligtvis sin prägel på det han ritar. Den gode Walter Burley Griffins prägel tycks sitta på allt i Canberra. Med andra ord: allt här ser väldigt likadant ut. Och Waltsus prägel är ingen vacker prägel.

Waltsu tycker om: stora, rent av enorma, byggnader i sten. Han gillar räta vinklar och stora ytor, utan krusiduller. Waltsu älskar enorma grönområden överallt, mellan alla sina pampiga byggnader. "Ju större gräsmatta, destu bättre" tänker Waltsu, och sätter in en till gräsmatta modell fotbollsplan mellan Campbell High School och busshållplatsen. Canberra är ett tomt blad, och Waltsus penna är stor och klumpig då han ritar.

Waltsu tycker inte om: allt som är mindre än riksdagshuset. Det är onödigt. Bänkar, planteringar och buskar i sina oändliga parker vill Waltsu inte ha. Waltsu tycker heller inte om gångavstånd, så han lägger allt riktigt långt ifrån varann. "Man får väl ta bil." tänker Waltsu förnöjt medan han säger nej till ytterligare ett förslag om något som skulle göra Canberra trevligare för människorna att bo i.

Ungefär så är Canberra. Parker som gapar tomma överallt, omotiverat stora byggnader (som i sig är rätt så fantastiska, men passar inte riktigt in) och långa avenyer mellan dessa. Jag misstänker att de försökte bygga en historia åt sig, få det att se ut som om dessa enorma byggnader alltid stått här. Men det lyckas inte, och hela Canberra ger känslan av man försöker imponera på omvärlden med sin ståtliga huvudstad.




Australian war memorial. Aussina har deltagit i så gott som alla stora krig på 1900-talet (WW I, WW II, Vietnam, Korea etc) Deras memorial var maffig.



Från war memorials trappa går en lång aveny kantad av mindre statyer till minne av olika krig. Avenyn går ner till Lake Burley Griffin, och på andra sidan ser man the Parliament House, i en rak linje från War Memorial, några km bort. Häftigt värre!



Parliament house på nära håll. En konstig byggnad. Ena väggen är en sluttande gräsmatta. Utan bänkar eller rabatter, förstås.



Pampig byggnad nr. 24



Alla gator bör kantas av en kilometer bred gräsplan. Annars är det ej en gata.



Konstverk till minne av alla sjuksköterskor som deltagit i krigen.



Rose Garden



Vi hittade guldkanten! I en gammal busstation hålls det marknad varje söndag, och där hittar man underbara delikatesser! Vi köpte en thailänsk marinad (kycklingen marineras i kylskåpet medan jag skriver detta, mmmmmm)



De här trevliga filurerna gör chokopizzor. "Degen" är choklad och fyllningen olika frukter och godis. Tyvärr var det här ett av få stånd som inte hade smakprov.



Canberra är en intressant stad. Den är inte vacker, eller mysig, eller praktisk eller häftig. Den är helt absurd, det KAN inte finnas ett till Canberra i världen! Och det är det underbara med Canberra. Har du vägarna förbi så stanna här en dag och låt dig chockas och hänföras av hur fel det kan bli. Du kommer inte att ångra det.
-Tom

Sydney

Två intensiva dagar är förbi och nu styr vi kosan mot Canberra, landets huvudstad. Ingendera har hört något gott om den staden, varken av andra resenärer eller guideböcker. Därför blev vi lite nyfikna, kan vi hitta guldkanten på den stad som oftast beskrivs som totalt charmlös? Det återstår att se...

Sydney var åtminstone en stor hit. Härligt att träffa Dick och Jenny! Även om vi inte varit på resande fot så länge ännu så kändes det så skönt och roligt med ett par bekanta ansikten. Den första dagen tog vi färjan över till Manly där vi njöt av $10 rumpteak med potatismos och kanske lite öl därtill. Manly var riktigt mysigt och betydligt trevligare än det jag kommer ihåg av Bondi. Kvällen firades med tortillas och umgänge med D&J:s urkivoga rumskamrater Alasdair och Emily från Skottland och England. Dagen därpå kände vi oss inte helt lika hurtiga och låg i en park och njöt av solskenet i väntan på bion...

IMAX var urcoolt! En gigantisk screen som gjorde att man fick höjdskräck när Tom Cruise klättrade uppe på en skyskrapa i Dubai! Det var så stort och intensivt att jag knappt märkte att jag ätit upp hela karkkipåsen... Tufft alltså, rekommenderas varmt! Studierabatten var dock väldigt välkommen, det vanliga priset på en biljett var väl $30... 

Nu har vi sagt hejdå åt D&J och sitter på bussen med en spyende japan och en busschaufför som pratade om hur toaletten på bussen fungerar i ungefär 10 minuter, därefter berättade han en stund om airconditioningen i bussen. Han sade också att han kommer att berätta om allt spännande vi ser på vägen, it's going to be a loooooong ride....

Nedan följer lite Sydney bilder, tjo på er!
-Sara

Newcastle

Gröööööööööööt!!
























Det gick att surfa i Newcastle också, men vågorna här var nåt vi inte sett förr. Som att försöka surfa i en centrifugerande tvättmaskin ungefär.


















Näst coolaste barbyggnaden ever.









Coolaste barbyggnaden ever. Penthouse där? Ja tack.

















Det här var helt i centrum av staden, 20m från stans shopping gata. Newcastle e kowa











-Tom

Det går bra nu

Nu är vi på bussen vidare från Newcastle, det blev en liten change of plans och vi sticker nu till Sydney för att mötas upp med jorden-runt-resenärerna-Dick-och-Jenny! Ska bli alldeles fruktansvärt förbaskat roligt! Vi är bara där två eller tre dagar, sen sticker vi vidare medan JRRDOJ fortsätter att söka jobb i Sydney åt sig. Under tiden i Sydney ska vi gå på premiären av Mission Impossible 4 på världens största 3D biograf, JRRDOJ fixade biljetter åt oss. Dessutom har de fixat boende åt oss. Jag undrar om de fixar mat åt oss också?

Newcastle var fantastiskt! Jag är helt kär i staden, sku kunna flytta hit idag! Älskar arkitekturen i stan, känslan på gatorna och alla cafeer som får en att känna som att man sitter hemma i sin kompis vardagsrum. Aaah det har varit underbara dagar här. Dessutom hitta ja äntligen en kamerakabel åt mig! Ska lägga upp bilder i nåt skede.

Vi köpte en hop-on-hop-off bussbiljett i byron bay, med vilken vi får åka till Melbourne med alla greyhound bussar och stanna var vi vill. Det ger en skön känska av frihet, det finns så många stopp mellan BB och Melbourne att det känns som att man får fara vartsomhelst gratis. Därför kör vi nu en avstickare till Sydney. Älskar den bekymmerslösa känslan av att bara ta sin väska och hoppa på en buss närhelst man känner för det.

Bilder kommer senare!

-Tom

Det finns inga dåliga väder...

...men det kunde vara bättre. Det ösregnade hela dan idag, riktigt sånt vädet som man flyger till andra sidan planeten för att undvika. Men vi hade bestämt oss för att gå runt och se på stan idag, så det gjorde vi. I våra wunderbara superpraktiska regnkåpor traskade vi omkring och upptäckte att Newcastle är en mysig stad! Bland annat hittade vi en gata kantad med små cafeer och bookshops och klädbutiker som allihopa är privatägda, dvs inge h&m eller annat man sett förr. Längs med den spenderade vi större delen av dan. Men som sagt så regnade det hundar och katter, så vi använde oss av den första bookshopen vi hittade och Sara lassade på bokförrådet lite och sen satt vi oss på ett cafe och åt lunch. Efter en stund gick jag tillbaka till bookshopen och köpte några nya böcker åt mig, och sen gick vi och satt oss på ett annat cafe och läste. Svårare än så skulle livet inte behöva vara.

-Tom

Rippe, pensionärer och koalor

Another day, another city: Newcastle.

Tiiiidigt på morgonen hoppade vi på bussen och lämnade misslyckandet Port bakom oss. Varför det var ett misslyckande? Låt mig upplysa er: staden tycktes vara byggd för och av pensionärer. Det hände inte mycket. Vädret var kallt, flera veckor av shorts och solkräm byttes ut mot jeans och jacka (!) och så omgjorde jag individuellt vårt egna rum till en sjukstuga. På fem dagar var jag inte utanför hostellet många gånger, feber, konstant huvudvärk och en diarre som inte förlåter gör att upptäckarlusten avtar märkbart. Nåja, det där lämnade jag kvar i Port, nu siktar vi framåt.

Sista dagen i Port aktiverade vi oss dock en aning, och gick till Koala Hospital. Där får skdade koalor vistas tills de är rehabiliterade, men det funkar också som ålderdomshem för de som aldrig kommer att bli tillräckligt återställda för att leva i det vilda. Att bo där verkar soft, de sover 20 timmar om dygnet och blir matade tre gånger per dag. Och inte ens då behöver de röra på sig, skötarna kommer fram till dem med nappflaskan. My kind of place. Och inget dåligt sätt att spendera ålderdomens höst på!





Gollo!
















Jag misstänker att vissa av dom fejka för att få vara kvar där längre. Samhällets parasiter, det är de flitiga, hederliga, skattebetalande medborgarna som betalar för er vistelse här!










Sara tänker implementera australiensarnas vårdplaner i Finland.


Dagen i Newcastle har gått åt till att gå, gå vilse och irra omkring tills en aussie stanna sin bil och fråga om han kunde köra oss nånstans. Vad svarar man då mab inte kommer ihåg namnet på gatan man bor på? Imorgon ska vi fortsätta med detsamma, det lilla vi sett av Newcastle ser väldigt lovande ut! Och nu ska vi ut och höra på en blueskeikka. Bara vi hittar.

-Tom