Hälsningar från ett regnigt Greymouth. Planen var inte att vara här just nu, men planen sket sig. Vi skulle alltså till Punakaiki på västkusten, ett sevärt ställe enligt Elspeths partner Kim, men då vi körde där förbi insåg vi att vi varken hade någon mat eller ett hostellrum bokat. Efter många om och men for vi till butiken i Greymouth (30km bort då det förstås inte fanns någon butik i Punakaiki), men alla hostellrum i Punakaiki var fullbokade så vi bestämde oss för att stanna ett par nätter i Greymouth. Här har det regnat så vi har med gott samvete mest varit på hostellet och sett på Lord of the Rings (ettan och tvåan hittills, kanske trean ikväll). Det är galet att tänka sig att vi är i det land där de filmats! Några ställen från filmerna har vi tänkt besöka, precis vilka återstår att se (Mount Doom och Hobbiton a.k.a. The Shire står dock ganska högt på listan). I morgon ska vi igen ta oss i kragen och fara tillbaka till Punakaiki, den här gången med mat och hostellrum fixat på förhand.
För övrigt präglas tillvaron av hemska insektbett. Sandflies heter de elaka små knotten som bet (stack?) oss redan i Shambhala, men vars bett nu börjat bli så odrägliga att vi båda rivit upp våra vrister så att lakanen fyllts av sårvätska och blod, mysigt! Betten vill bara inte försvinna och jag blir snart tokig.
Till sist några bilder från roadtripen hit. Vi pinades igen av de hemska landskapen:) Jag måste dock ändå påpeka att man inte kan lite på nyzeeländare då de uppskattar en körsträcka, Kim sade att det skulle vara en "comfortable three hour drive" därifrån till Punakaiki, sex timmar tog det för oss...
-Sara
Vilka landskap - det är nog säkert bäst att köra "slowly slowly" om det ser ut så där utanför vindrutan. Akta insektbetten så dom inte blir inflammerade - gnid groblad (om det finns där förstås, de där ovalbladade ogräsen som växer i rosetter) på betten - billigt och lär göra susen.
SvaraRaderaSköt om er
Kram
Ma-Haje
Ou nou, sandflies! Vi råka ut för dem i Colombien och jag vet exakt hur det känns på era vrister just nu och att man blir tokig (jag har ännu också kvar märken av dem på benen, najs)
SvaraRaderaTydligen så kommer dom fram ivrigast i dusk och dawn så då ska man typ försöka undvika sanden, fick vi höra... och att smörja baby oil på vristerna hjälper lite, det lindrar då det kliar och kräken kommer inte åt att bitas lika mycket om man är oljig..
Tack för att ni skriver, det är kul att följa med er resa härifrån!
Kramar, Emma
Ojnej. Låter int så mysigt :/ hoppas ni har hydrokortison salva med er eller andra metoder till hjälp! PS. Jag börjar se ljus i andra ändan av slutarbetestunneln.
SvaraRadera