Te Waikaropupu Springs är de största färskvattenskällorna i hela södra hemisfären och bara en kort bilfärd från Shambhala. Sällan har man sett så rent vatten och det var svårt att hålla sig från att hoppa i. Tyvärr var det förbjudet, de ville inte ha finska baciller kryllandes där. Inte andra nationaliteters heller för den delen. Vackert var området i varje fall så det dög nog till att bara se på också.
En annan dag tog vi bilen till Farewell spit, ett fågelreservat, som är ett ökenlandskap helt vid stranden. Då vi var där var tidavattnet som lägst, vilket skapade ett ännu mer dramatiskt intryck.
Senare samma dag trotsade vi regnet och for till Wharariki beach. Till stranden kom man genom en promenad på de lokala fårens betesmarker, inte sällan vände fåren sig förnämt och visade stjärten då vi gick förbi. Wharariki beach var en jätte vacker strand med tuffa klippor, grottor och sanddyner. Det dåliga vädret gjorde att det hela såg ännu tuffare ut, man har ju nog sett stränder i solskenet förr...
Idag åkte vi till ett gammalt vattenkraftverk, vår wwoof-värd John hade rekommenderat en promenad på det området och vi läste i några guide-böcker att det skulle vara något sevärt. Det var hur som helst en stor flopp, absolut inget att se, och de borde skämmas för att kalla det för en sevärdhet. Inga bilder på det alltså!
I morgon är den sista dagen i Shambhala, på fredagen ska vi sen lyxa till det lite och på ett vanligt hostell i staden Nelson. Efter det fortsätter vi wwoofandet hos damen Elspeth som befinner sig här i närheten. Andra wwoofare har rekommenderat att jobba för henne, framför allt hennes matlagning har fått mycket komplimanger. Det kan jag säga att vi kommer att uppskatta efter att ha levt på Johns intressanta skapelser i en vecka...
-Sara
Vad roligt att få se bilder igen - spännande ställen och vackra också. Önskar er bara lite sol (det behöver väl frukterna också) det ser lite grått och "frusigt" ut. Bon appétit hos Elspeth!
SvaraRaderaKram Ma-Haje