lördag 10 mars 2012

En liten update om var vi hållit hus

Den sista dagen i Queenstown flög förbi, åter denna gång i bl.a. Fergburgers tecken. Tom hade inte fått tillräckligt av dessa underverk till burgare och antog projektet Big Al, en burgare med bl.a. två biffar, ost, bacon, två ägg... You get the point, Big Al var gigantisk. Vi var också och bowlade, ett billigt och väldigt lugnt alternativ i extremsporternas Mekka.



Från Queenstown tog vi en liten tripp till Mt Cook National Park för att bonga det högsta berget det här landet har att bjuda på. Med sina 3754 meter var det som vanligt en mäktig syn (även om jag kanske måste medge att de här fina bergen kanske inte mera har helt samma jawdropping effekt som de hade i början).



På vägen bort från Mt Cook åkte vi till ett cafe som skulle ha "det bästa läget någonsin för ett cafe" enligt Lonely Planets beskrivningar. På vägen upp på berget (naturligtvis var det högt uppe) såg vi en bil långt framför oss som körde med bagageluckan uppe. Om en stund bongade vi en väska på vägen. Den plockade vi naturligtvis upp, eftersom vi antog att gänget i bilen var på väg till samma cafe, och tänkte ge tillbaka den åt ägarna där. Innan vi kom till toppen kom samma bil sedan emot oss, vi stannade den och gav väskan tillbaka till det väldigt lyckliga gänget kineser inuti. De insisterade på att få bjuda oss på en kaffe i cafeet som tack. Under kaffestunden visade det sig att väskan innehållit kamerautrustning för antagligen tusentals dollar så man kan förstå att de blev glada för att få den tillbaka. De överöste oss också med komplimanger om hur vackra vi är inuti och hur vi har hjärtan av guld då vi är så ärliga, en liten egoboost så där passligt på morgonkvisten haha. Vi blev också bjudna till Auckland för att stanna hos en av kineserna och gå och se på Volvo Ocean Race med honom (hans företag sponsrade någon båt där), vilket ju hade varit otroligt tufft. Tyvärr passar det inte alls in i våra planer, men vi fick hans visitkort i stället och en stående inbjudan till hans hem i Kina. Ärlighet varar längst gott folk!




Utsikten från cafeet var verkligen inget att klaga på.

Efter kaffestunden åkte vi vidare till Christchurch där vi befinner oss nu. Förväntningarna var något blandade inför att komma till den här jordbävningsförstörda staden. Hur som helst skulle det bli skönt att komma till en lite större stad och få en paus från alla huisiga utsikter (pinsamt att medge, men inte mindre sant för det). Skriver mera om Christchurch vid lämpligt tillfälle... Tjo!
-Sara

Location:Liten update...

1 kommentar:

  1. Va roligt att läsa om ert möte med kineserna! Ni har gjort att deras,möjligen första,intryck av finländare är jättepositiv. Jätteroligt!

    Ha det så bra. Pappa-Jussi

    SvaraRadera