Kaikoura var som sagt en kiva paikka. I det fina vädret gick vi på en lång promenad för att komma till sälarnas chill out paikka. Jag har nån underlig fascination för sälar så jag var barnsligt uppjagad då vi äntligen fick se dem. Och där låg de på stranden och kunde inte bry sig mindre om att vi satt och stirra på dem några meter ifrån. Det påminde mig lite om när Ebba hade valpar, före de blev så stora att man kunde leka med dem, och vi bara satt och stirrade på dem och tyckte minsta lilla rörelse var jättegullig. Sälar är söta. Basta.


Där låg de och latade sig. Ibland satte de upp huvudet bara för att sen lägga sig igen med en stor suck som om det hade varit en riktig kraftansträngningen att se sig runt. (Det påminde mig också om Ebba)
Idag körde vi sen vidare, till vår sista stopp på sydön, Picton. Härifrån tar vi båten till Wellington på söndag där vi stannar en vecka. Picton är en liten stad, men jättefin! Byggd runt en marina längst inne i ett stort Sound. Vi hade tänkt paddla kayak här, men det var lite för dyrt. Så vi spelade minigolf istället. (jag vann)
Det är lustigt hur olika väst- och östkusten har varit. Här på östkusten är det varmt, vinden blåser varmt, solen skiner, man kan sola och simma. Och då är det riktigt i slutet av sommaren nu. Västkusten var vi på mitt i högsommaren, och vädret var oförlåtande. Regn, storm, kallt, hårda vindar och simförbud längs med hela kusten pga för starka vindar och strömmar. Inte bara just då vi var där, permanent simförbud längs med hela västkusten! Det var häftigt att se, och västkusten hade definitivt mera att bjuda på, mer dramatiska landskap och högre berg... Men man kunde inte sitta på en terrass och dricka öl där inte. Så jag tror det blir oavgjort i kampen mellan kustarna.
Skämt åsido, västkusten var häftigare, men det är skönt att kunna ta det lugnt och njuta av vädret nu.


Kaikoura

Picton
Imorgon ska vi ligga på stranden, om vädret håller i sig, sen far vi över till Wellington, och är så taggade för det! Vi hann inte se just nåt av den stan förra gången, men det lilla vi såg (och nu har läst om) gav mersmak. Det finns hur mycket som helst där, och påminner rätt så mycket om Melbourne (vilket har varit min favoritstad hittills) och så blir det också kul att komma till en storstad efter alla småbyar, berg och sjöar.
Roger över roger ut
-Tom
Tack för kortet :)
SvaraRaderaEmma & Kim